När film, konst och kommunikation osynliggör förtryck
Kultur framställs ofta som frigörande och universell. Men i Israels fall används kultur också som ett strategiskt verktyg för att skifta fokus: från ockupation och våld till kreativitet och innovation. Filmer, konstutställningar och festivaler har blivit delar av en medveten kampanj för att putsa bilden utåt. Kultur fungerar därmed som ett kamouflage – för att normalisera en verklighet där förtryck hamnar i bakgrunden.
Nyckelpoänger
• Kultur används för att skapa en internationell image av normalitet, kreativitet och öppenhet.
• Nation branding och kampanjer flyttar fokus från ockupation till turism och innovation.
• Festivaler, priser och plattformar legitimerar vissa narrativ och marginaliserar andra.
• Begrepp som dialog och fred används ibland som retorik för att dölja maktobalans.
• Pinkwashing: HBTQ-rättigheter lyfts fram i marknadsföringen samtidigt som förtrycket fortsätter.
Kulturpolitik och finansiering
Redan på 2000-talet lanserades ”Brand Israel”-kampanjen. Staten investerade stora summor i att koppla Israel till bilder av innovation, nattliv och kultur. Tanken var att omvärlden skulle associera Israel med start-ups, film och festivaler snarare än checkpoints, blockader och krig. Kulturpolitiken prioriterade därför projekt som byggde på internationell attraktion och exportpotential. I den processen hamnade ockupationens verklighet i skymundan.
Nation branding och pinkwashing
En central del av strategin var att använda kultur för att vinna sympatier. Pride-evenemang i Tel Aviv marknadsfördes som bevis på landets modernitet och tolerans, samtidigt som palestinska HBTQ-personer mötte hårda begränsningar. Denna kontrast har kritiserats internationellt och fått namnet pinkwashing. Budskapet var tydligt: associera Israel med frihet och mångfald – inte med ockupation.
Känner du igen? (från cirkeln): Vi diskuterade hur reklamkampanjer kan ge sken av normalitet, trots att vardagen ser helt annorlunda ut.
Festivaler och priser
Internationella filmfestivaler och konstbiennaler fungerar som grindvakter. Israels deltagande i stora arenor som Cannes eller Venedig ger berättelser om teknik, kultur och entreprenörskap global synlighet. Samtidigt får filmer och verk som kritiserar ockupationen ofta sämre tider, mindre resurser eller lägre synlighet i katalogerna. Här spelar jurys, sponsorer och samarbetspartners en avgörande roll i vad som når publiken.
Algoritmer och plattformar
När film och musik når ut via globala plattformar som Netflix eller Spotify blir algoritmerna avgörande. De rangordnar innehåll efter engagemang och avtal. Konfliktkritiska berättelser riskerar därför att hamna längst ned i flödet. I praktiken innebär det att en berättelse som inte syns upplevs som mindre viktig – kultur fungerar då som en infrastruktur för osynliggörande.
Fördjupning: Begrepp och exempel
Begrepp & definitioner:
– Nation branding: varumärkesbyggande för att forma en positiv bild av landet.
– Pinkwashing: att använda HBTQ-rättigheter för att förbättra internationell image.
– Hasbara: statligt organiserad informationspolitik för att påverka narrativ.
– Normalisering: att presentera asymmetrisk makt som ”två sidor” eller vardag.
Exempel:
– Brand Israel-kampanjen (2005) med fokus på nattliv och kreativitet. [LÄNK]
– Tel Aviv Pride som marknadsföringsnav. [LÄNK]
– Festivalfall: urval där filmer som problematiserar ockupationen fått mindre synlighet. [LÄNK]
Media
– QR: ”What is Brand Israel?” (YouTube-klipp, kort introduktion).
– QR: ”The Occupation of the American Mind” (dokumentär om hasbara och kulturkampanjer).
Källor
– *What is Brand Israel?* (kort introduktionsfilm).
– *The Occupation of the American Mind* (2016, dir. Sut Jhally).
– Schulman, V. (2012). Israel’s Brand Strategy: Nation Branding and Public Diplomacy. *Public Relations Review*.
– Puar, J. (2013). Rethinking Homonationalism. *International Journal of Middle East Studies*.
Vägledning – Din reflektion.
1) Hur används kultur som verktyg för att forma bilden av en konflikt?
2) Vilka berättelser får plats i internationella festivaler och plattformar – och vilka marginaliseras?
3) Vad kan publiken göra för att se igenom strategier som pinkwashing eller nation branding?
Tips för samtalet
- På vilka sätt kan film, konst och populärkultur dölja eller försköna pågående förtryck?
- Hur påverkas vår förståelse när våld och ockupation sällan syns i det kulturella narrativet?
- Kan du hitta exempel på kultur som används för att tvätta bort ett lands rykte – inte bara här utan i andra delar av världen?
- Hur kan kultur också vara ett verktyg för motstånd och synliggörande, snarare än för kamouflage?
Relaterat
– Del 4: Universitetet som upphöjd kasern (kunskapssystem och legitimitet)
– Del 7: Teknikens tystade gevär (algoritmer och infrastruktur)
– Del 10: När våldet blir samhälle (normalisering och tolerans)